.

.

Yngsta dottern for iväg på scouthajk (med övernattning & lägerbål, förstås  ) i lördags med sin egen och en annan scoutkår, till den andra kårens scoutstuga någonstans långt ut på landet väster om Uppsala.

På vägen dit såg vi en väldigt luftig gammal lada – visst är den lite fin fast den förmodligen inte är så användbar längre?

.

.

Vi andra har bl.a varit ute och letat efter tussilago i helgen – men utan framgång.

.

.

.  

Förmodligen är det för tjockt med is längs med vägarna där de normalt brukar finnas, eller så är det bara lite för tidigt ännu.

.

.

Men – på sina ställen – så har grässtråna börjat trotsa kung Bore! Här är ett tappert litet strå som lyckats ta sig igenom isen:

.

.

Och apropå vägar – hur svårt är det inte att promenera när marken ser ut så här på de flesta ställen?!

.

.

Vår lilla badsjö är förstås istäckt fortfarande…

.

.

…men isen håller förmodligen inte att gå på längre:

.

.

När vi stod där vid strandkanten och samlade på oss några nya fräknar på näsorna, så lät det så där läbbigt i isen så att Era tog det långa benet före och försvann en bit upp på land och iakttog ljudet från säkrare håll istället:

.

.

.

Och ju fler gånger isen lät, ju längre bort från den hamnade Era:

.

.

Vi andra gjorde henne snart sällskap, eftersom döttrarna började fundera på om det verkligen bara var isen som lät, eller om det fanns något annat – under isen – som kunde åstadkomma så stora ljud…

.

.

Väl uppe på säkert avstånd från diverse sjömonster (?) så återgick vi till att leta efter tussilago’ar och andra vårtecken.

.

.

Som jag skrev här ovanför, så hittade vi varken tussilago eller något annat vårlikt, men några fina frostbilder i ”nära-marken-perspektiv” fick mellandottern till:

.

.

.

Idag, söndag, har jag och mellandottern varit i kyrkan - gudstjänstbesök ingår som en del i hennes konfirmationsundervisning, men för min egen del så är jag kanske mer intresserad av arkitekturen och interiören än det rent bibliska.

.

.

.

Vädret var vackert rimfrostigt på vägen dit:

.

.

.

Och en riktigt blå himmel gjorde oss sällskap på vägen tillbaka:

.

.

Yngsta dottern har i kväll kommit hem från sin scouthajk – trött, ganska så smutsig och luktandes grill & rök från öppen eld, så jag förmodar att hon har haft det jättetrevligt - även om hon klagar på att vedhuggningen kommer att ge henne träningsvärk under morgondagen.

.

.

Frid!    

.