Casa di Strega's blogg

Senaste inläggen

Av casadistrega - 4 oktober 2010 00:00

.

.

Hej igen!    


Idag är det Kanelbullens Dag och vi bjuder på nybakade bloggbullar! Hoppas de smakar!

.



  

.

    

 

Frid!    

Av casadistrega - 1 oktober 2010 00:00

.

.

Hallå i stugorna!   

Har ni också drabbats av de första minusgraderna för säsongen?   


Vi behövde skrapa rutor på bilarna i går morse, och husse (nåja, vi andra ska nog också hjälpa till lite) har fått i helguppgift att röja i garagen så att våra fordon får sina platser tillbaka. Där står f.n både gräsklippare och stegar förutom all annan allsköns bråte som bara "råkat hamna" där i brist på rätt placering från början...

.



Sedan sist har vi hunnit med ytterligare ett sjukhusbesök med övernattning. Mellandottern har varit - och är fortfarande - oförklarligt trött och hängig, och får alldeles för hög puls vid minsta ansträngning, så läkarna tyckte att det var bäst att kika närmare på henne under ett drygt dygn i slutet på september. Det blev både omfattande blodprovstagningar...

   

 En del av provrören - totalt togs det 65 (!) stycken.

 

...och en massa andra tester. Vi har ännu inte fått några svar på vad läkarna eventuellt kan ha upptäckt, men en ny märkesväska till mellandottern är redan inköpt som plåster på såren.

Tiden då det räckte med ett bokmärke eller två för doktorsbesök är uppenbarligen förbi.    

 

  

Utsikten från vår sjuksal.

.




Sjukhusmaten är fortfarande under all kritik... Detta är vad som serverades till lunch:


  

???

 .

Vi försökte räkna ut om det var en kött-, fågel- eller fiskrätt, men vi lyckades inte med det, ens efter provsmakning. När vi frågade sjukhuspersonalen vad det var för något på tallriken fick vi till svar: "Skånsk senapsgryta", vilket inte gjorde oss ett enda dugg klokare. Någon av er läsare som kan hjälpa oss - med ett recept eller en bättre förklaring? 


Vi upptäckte också att Allram Eest's kompis Bäddram brukar bo på sjukhuset. Vi hittade nämligen hans personliga säng: 

  


  




.

Här hemma har det sedan förra inlägget blivit höstpromenader, höstpromenader och höstpromenader igen.


  

Blommar fortfarande.

 

  

Blommar nästan fortfarande.

 


Vädret har varit underbart och stranden är folktom:


  


  


.

Till och med Dixie har vågat sig en liten, liten bit ut i vattnet...   


  



.

...vilket Leo inte uppskattade av någon anledning, för hon tuktades hårt när hon kommit upp på land igen...

.    

.


Det är inte lätt att vara yngst alla gånger...

.




Vi har varit husliga och kokat sylt av de sista jordgubbarna...


  



.

...och massor med äppelmos:


  

Mmm!

 



Vi har också hittat en gammal bekant från 2007! 

  


.

Förra året såg "nummer 4 grön" ut så här:


   


Undrar hur gamla sniglar kan bli egentligen? Någon som vet?

.




Som ni vet är det Halloween i slutet av den här månaden (och en av våra favorithögtider), så jag avslutar bloggandet idag med ett litet Halloweentips:




 

Frid!    

Av casadistrega - 20 september 2010 00:00






.

.

Hej!


Kul att höra av er igen!   


En liten presentation av oss - den Streganska familjen - så här i början av bloggandet kanske kan vara på sin plats?


   

Jag som skriver är Strega, en medelålders (Huu, vad gammalt det ordet såg ut i skrift!  ) tant med en del skinn på näsan. Timid är nog inte mitt epitet, men jag är obrottsligt lojal mot de som är pålitliga, hatar orättvisor och klarar inte av hyckel i någon form. Bästa sättet att göra sig ovän med mig är att inte stå för sina uttalanden/sitt beteende eller att gå bakom ryggen på mig och de mina.  


Sedan många, många år finns Otto vid min sida, en inbiten hojbuse    och numera taxiåkare till yrket.

         

     

 Brynhilde, vår taxi.


Familjen hyser även tre rödhåriga döttrar, 24, 12 & 11 år gamla. Den äldsta pluggar på högskola på annan ort, de yngre bor hemma och går i grundskolan. Mellandottern tycker mycket om sin konståkning och räknas numera till tävlingsåkarna i konståkningsklubben. Yngsta dottern dansar - ofta, gärna och mycket. De tränar också ju jutsu en till två gånger i veckan.


Vi bor ute på landet i nordöstra Uppland och Uppsala är vår närmaste stad. Dit har vi knappt tre mil och till Stockholm, där vi bodde förut, är det nio mil.


Vi lever efter devisen ”Hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete”, men tycker för den skull inte om lort och smuts.   

   

  

 Vårt hus i vinterdräkt.



Vi har i dagsläget två hundar, en 8-årig tervuerenhane (Leo) och en 3-årig dalmatinertik (Dixie).


Leo är nog en av de snällaste och raraste hundar jag känner, han är Korad men knappt utställd, eftersom domarna inte riktigt uppskattar hans något bleka färg. Många säger att belgare är både nerviga och opålitliga, men det stämmer verkligen inte in på Leo. Den enda egentliga nackdelen jag kan komma på med den hunden är att han har väldigt lätt för att bli åksjuk, men hans nerver är det då inte några fel på!


Dixie, som nog är den här bloggens egentliga huvudperson (huvudhund?), döpte de andra i familjen om till ”Al-Qaida” när hon var valp, men liksom de flesta små upprorsmakare så har hon sansat sig med tilltagande ålder och hon är en klippa mentalt, förutom att hon är vacker.


Hon är en frusen varelse, som mer än gärna blir omstoppad med fleecefilt på kvällarna – en filt som f.ö oftast ligger kvar ordentligt omkring henne på morgonen när vi vaknar. Solfläckarna på golvet är klara favoritplatser inomhus, och gärna med en liten dyna att ligga på också.


Full av mer eller mindre genomtänkta hyss & upptåg är hon ett stort glädjeämne, och hon hävdar oftast sin rätt att själv välja väg i livet. Dixie är kanske inte envis egentligen, utan hon ”omprövar bara verkligheten” som min mor så vackert beskrev hennes personlighet.


Att gå ut när det regnar är oftast under Dixies värdighet, men regnrocken är ju uppfunnen, så hon följer för det mesta våra hasor när vi ska någonstans.

Badar frivilligt gör hon INTE!  


Hon är ständigt hungrig och en formidabel mattjuv. Den hunden kommer inte att svälta ihjäl om hon av någon anledning skulle bli ensam i skogen!

         

  

Leo ute.

 

     

 Leo inne.

     

  

Dixie på bryggan.


  

Dixie i Jämtland.


  

 Dixie vill ha mat.


I huset bor också vår 12-åriga landsköldpadda (Tim), några akvariefiskar och en och annan dammråtta. Tim kom till oss när han var 5 veckor gammal och stor som en femkrona, nu är han dryga 2 kilo tung och betydligt större.

   

  

Tim på promenad.

      

     

  Tim äter salladsblad.

   

 Tim i närbild.


Vi bakar vårt eget bröd, lagar det mesta av både vår och hundarnas mat från grunden och gillar skogspromenader, fotografering (med varierande resultat), en och annan god bok, filmkvällar och (i alla fall vi kvinnliga familjemedlemmar) är väldigt förtjusta i något som våra släktingar och vänner kallar ”Värdelöst vetande”. Vi tycker inte att något vetande är värdelöst, vilket bekräftas varje gång vi t.ex löser korsord.


Och djur har alltid funnits i vår närhet; allt ifrån akvariefiskar, undulater, reptiler, kaniner & marsvin till katter & hundar.


En stor del av vår tid går numera åt till att skjutsa barn till och från deras aktiviteter, eftersom vi bor långt ifrån regelbunden kollektivtrafik. Men att bo ute på landet är livskvalité, och vi tror att det är bra för själen att andas skogsluft och vila ögonen på ängsdimmorna när man dricker sitt morgonkaffe.

   


NU ska vi ut och njuta av vår vackra höst i Upplandsskogarna, innan regnet faller över oss.

.



Frid!    

Av casadistrega - 19 september 2010 00:00

 

 

Hej alla och känn er varmt      välkomna till vår blogg!  

 

 

Många av er har följt oss på annan plats tidigare, några av er är förmodligen nytillkomna. Välkomna ska ni vara - oavsett om ni känner oss sedan förut eller inte!

 

Det här är vårt första inlägg och det blir ganska kortfattat.

 

  

Största skillnaden mellan den här bloggen och den gamla, är att den här är helt öppen. Vi hade, innan vi "blev" med kennelnamn valt att ha en lösenordsskyddad blogg. Inte för att vi är så speciellt hemliga av oss, utan för att vi ville ha lite koll på vilka som delar vår vardag, inte minst med tanke på att vi har minderåriga barn i familjen.

 

Att gå ut med en alldeles väldigt offentlig hemsida (www.casadistrega.com), och med en hel del synpunkter på att hunduppföderi inte är en verksamhet som ska ske bakom stängda dörrar, rimmade lite illa med att ha en mer eller mindre stängd blogg, och behovet av att ha en mer "offentlig" sådan växte därför sakta fram.

 

Vi löser förmodligen detta med personlig/inte personlig information genom att t.ex pixla foton och sånt, som känns alltför privat att delas med hela världen, exempelvis familjens barn. De förtjänar både sitt privatliv och att få växa upp i lugn och ro - för det är ju inte de som gjort valet att föda upp vackra & prickiga hundar.    

 

 

Nu vet jag inte riktigt hur det här första inlägget kommer att se ut när det väl är publicerat, men jag tror att det ska finnas någon slags kommentarruta i direkt anslutning till inlägget.    

 

Ni får mer än gärna tala om vilka ni är, hur ni hittade hit och berätta lite om era egna hundar om ni har några. Det är alltid trevligt att veta vilka som tittar förbi och läser våra rader!

 

 

  

 Dixie filosoferar vid sin sjö

 

 

Till next time;

Frid! på er alla       

Presentation


En prickig blogg om vårt hundliv. :)

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2012
>>>

Senaste inläggen

Arkiv

Sök i bloggen

Länkar

Besöksstatistik

Get a (bad) translation


Skapa flashcards