.

.

”Sveriges flagga har blå bakgrund med ett gult kors av liknande utformning som återfinns i de övriga nordiska ländernas flaggor. Modellen tros vara inspirerad av den danska Dannebrogen och färgerna kommer troligen från lilla riksvapnets tre gyllene kronor i blått fält samt det stora riksvapnets utböjda kors i guld.

.

.   .

Enligt en legend om Sveriges flagga såg Erik den helige det gula korset på den blå himlen när han landsteg i Finland under det första svenska korståget år 1157. Han såg detta som ett tecken från Gud och gjorde det till sin fana. Problemet med den legenden är dels att det saknas samtida belägg för detta korståg, dels att det inte finns några bilder eller beskrivningar av den blå-gula fanan förrän på mitten av 1500-talet, det vill säga 400 år senare. De blå-gula färgerna hade däremot under lång tid använts som svenska färger, bland annat i folkungaättens vapen som blev Magnus Ladulås kungavapen 1275, samt i Tre Kronor-vapnet.

.

Den svenska flaggan har sitt ursprung i de medeltida korsbaneren, som på kontinenten började användas i samband med det tredje korståget i slutet av 1100-talet. Korsbaneren fördes parallellt med de så kallade vapenbaneren, med den skillnaden att vapenbaneren endast fick användas av härskaren själv, medan korsbaneren även kunde användas av dem som stod i härskarens tjänst. Det är dock okänt när den svenska flaggan (korsbaneret) började användas och när den fick sin nuvarande utformning. Flaggan finns inte belagd förrän på 1500-talet.

.

Historikern Alf Åberg har framlagt teorin att den svenska flaggan uppkom som en motståndsflagga mot den danska unionen vid mitten av 1400-talet, det vill säga man ändrade färgerna på den korsflagga som danskarna hade haft sedan 1219. Enligt Åberg var det upprorsmakaren Karl Knutsson (Bonde) som låg bakom detta. Han skapade 1448 Stora riksvapnet, som var en kombination av det vapen som Albrekt av Mecklenburg antog 1364 och folkungaättens kungavapen från 1275. Vapnets fyra blå fält åtskiljdes av ett gult kors, och detta kan ha varit förlagan till flaggan.

.

En annan teori, som historikern Carl-Gustav Liljenberg framfört, är att Erik XIV anammade staden Rigas blågula korsvapen år 1562 för att inkorporera Rigas betydelsefulla handelssystem i det svenska, det vill säga samma år som den första officiella beskrivningen av flaggan dök upp.

.

De första bilderna av en blå duk med gult kors som en svensk flagga är ett landskapsvapen för södra Finland från 1550-talet och ett för Gotland i Gustav Vasas liktåg från 1562. Två blågula flaggor finns fortfarande i Egentliga Finlands landskapsvapen, från tiden då Johan III var hertig i Åbo 1556-1569. Den första officiella beskrivningen av Sveriges nationsflagga finns i ett kungligt brev från 19 april 1562, där det sägs att den skall ha "gult udi korssvijs fördeelt påå blott". Denna flagga verkar huvudsakligen ha använts som "kungsflagga", "kronoflagga" eller "fälttecken till sjöss", det vill säga som örlogsflagga, och var som sådan till en början försedd med två "tungor" eller "spetsar".

 .

Sveriges örlogsflagga är en tretungad svensk flagga som Försvarsmakten använder sig av och förs av alla svenska militära fartyg.

.

I Sverige regleras flaggdagarna genom förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar.”

 .

(Källa: Wikipedia).

 .

.

Frid!     

.