.

.

Precis när valparna börjat lära sig att gosa utan att använda sina små tänder hela tiden…

.

  .

…precis när de börjat lära sig att matskålen inte är ett slagfält som det ska hoppas jämfota i, utan använder den (nästan) som ”stora” hundar gör…

.

  .

…och precis när den allra mesta upptäckarglädjen vaknar på allvar…

     .

…då är det dags att flytta hemifrån…    

.

.

Först att flytta var herr Grön:

.

     .

Hans nya familj består av en herr & en fru plus två grabbar i samma ålder som våra yngsta döttrar. De har haft dalmatiner förut, och herr Grön kommer att kunna vara tillsammans med familjen i princip på heltid.

Första rapporten lät meddela att resan söderut gått bra och första natten likaså. Hans nya tilltalsnamn blir Dallas.

.

.

Sen var det herr Gul som flyttade, kullens lilla ”nyfken-i-en-strut” & upptäckare:

.

  .

Han kommer att bo ute på landet med en hel massa mark till sitt förfogande, och familjen - en herr & en fru, en dotter med nytaget körkort och en son i mellanstadiet - har också en lite äldre tax som kan hjälpa till att vidareutveckla hans hundspråkskunskaper och förmodligen en massa annat nyttigt (och onyttigt). Han kommer att behålla sitt stamtavlenamn Ergo hos sin nya familj.

.

.

Det är en stor skillnad att ”bara” ha tre valpar kvar hemma. Det är tystare, det går åt mindre gulsåpa till skurhinken och det behövs inte tvättas fällar lika ofta.

.

.

Dixie sover längre stunder, och de kvarvarande valparna sover nog snäppet djupare (när de nu sover…) jämfört med förra veckan.

Vi har (förstås) fällt några tårar över att herr Grön & herr Gul flyttat hemifrån, men på det hela taget är vi så himla glada att de har fått såå bra nya familjer!

.

Stort lycka till med era nya små familjemedlemmar! Och ni vet att vi finns tillgängliga dygnet runt om ni vill eller behöver oss!

.

..

Frid!    

.